Att klämma det sista ur en dag

Idag, eller snarare igår, vaknade jag 02,30. Det var liksom inte väldigt trevligt då jag hade en dålig dröm. Men det var inte väldigt jobbigt heller, då det inte är särskilt ovanligt. Däremot kan man ju tänka sig att det hade varit skönt att somna om, men det händer ju sällan.

Men vissa dagar gör liksom inte det nånting, har haft fullt upp idag med att plugga som fasikens tusans hur mycket som helst med Paanis och vi blev äntligen klara med organisationsanalysen. Och vi gjorde ett bra jobb!

Efter en dusch styrde det mot Elins vän som skulle hålla i hennes födelsedagskalas och det blev bara ett så himla avslappnat tillfälle att umgås med vänner och dela historier, hur trevligt som helst!

Och nu lite drygt 24 timmar efter frukost kan jag ändå känna att det var en otroligt bra dag och att jag verkligen lyckades klämma det sista ur den, precis som det ska va.

Att tro eller inte

Jag har aldrig tvivlat på Gud, finns det människor som tror på en Gud så finns guden. Och om han inte finns så finns tron och jag känner väl på sätt och vis att denna tron i så fall är guden. Många människor behöver nåt att tro på. JAG själv tror på gudomligheten som kommer inifrån, att man påverkar det självaste universum, helt på egen kraft, om man tror på det.

Men att ha En Gud kan kännas lättare, eller en gudomlig kraft. Så att man vet vad man ska fokusera på, oavsett om man själv känner att den kommer inifrån eller utifrån.

Jag har hur som helst i nästan hela mitt liv försökt att försona mig med den enda "Gud", jag ville tro på honom men kunde inte riktigt, eller jag ville mer att han skulle visa mig, i världen vad han stod för. Jag fick inget tecken då på en Gud utanför. Men ett tag senare fick jag mycket kontakt med människor som kunde lära mig om Gud "innanför". Att man kan dra till sig det man behöver genom att behöva det.

Och inte mindre än tre gånger på senaste tiden när jag har haft det tufft så har jag fått tecken om att det löser sig, eller tecken och tecken, jag har haft turen att möta eller höra ifrån "rätt" människor då jag som mest tvivlat på allt.

Och det i sig, har gett mig styrka att tro på en gudomlighet, en gudomlighet om att styrkan finns där i mig själv när jag behöver den. Och det känns fruktansvärt bra.

ajjaman

Jag vill så himla gärna vara världens bästa bloggare men jag suugär. Menmen. Inget nytt under solen direkt.

Och allt är som vanligt. Jobbar för mycket och pluggar för lite. Men jag pluggar i alla fall mer än jag gjorde förra terminen och man får väl var glad för de små sakerna också. Organisationsteori är det som gäller just nu, skriver ett arbete tillsamman med Jaana. Det kommer bli grymt. Och imorrn ska det tas tag i ordentligt.

Har ägnat nästan hela dagen i soffan med att äta glass och chokladpudding och tyckt synd om mig själv. Det är faktiskt okej med såna dagar. Imorrn blir en annan dag, lite mer produktiv.

I am le dålig bloggare

Att jag suger så hårt på att blogga beror nog på att jag har brist på fantasi eller brist på tid.

Hur som helst så har det hänt tusen saker sen sist jag skrev, vissa dåliga och vissa väldigt bra=)
Just nu ligger allt på plus i alla fall och det är ju skönt så länge det håller i sig! Har dock missat väldigt mycket skola senaste veckan och det är ju faktiskt inte bra, tur att jag kommer ha massa tid över jul att plugga då =) Har en hemtenta, en debattartikel och en komplettering att lämna in, får helt enkelt se till att prioritera.

Idag ska jag på middag i Borgvikskvarnen för att få ett diplom över mitt stipendium, det blir nog trevligt det! Hinner förhoppningsvis hem till Christer och Marie också och får se deras hus =)

Inte helt på topp

Det här med att jobba natt är inte riktigt min grej, gillar inte riktigt att lyckas sova bort allt dagsljus och sen gå som en zombie resten av eftermiddagen, men men, finns ju värre saker att göra, är ju faktiskt också ganska skönt att kunna ta det riktigt lugnt en hel dag =) Jobbade alltså 15-06 igår, är ju faktiskt ganska praktiskt att köra två pass på samma dag så slipper man slösa så många dagar på att jobba.

Och i fredags hade vi klassfest, mycket dålig uppslutning måste jag säga men himla trevligt ändå! Slutade med att det bara var jag, Elin och Isabell som drog vidare till krogen och det var faktiskt riktigt, riktigt roligt! Fler såna kvällar tack! =)

Nu ska jag avsluta kaffekoppen, ta ett ordentligt tag med städningen och sen planera kommande vecka. Over.

Egentligen

Jag vill ju egentligen inte ha en rosa blogg. Egentligen borde jag nog inte ha en blogg alls men sak samma! Kanske, kanske med lite ansträngning att jag kan få för mig att skriva nåt ibland ändå. T ex som att ännu en skolvecka är över, och det mina vänner är fantastiskt! Ett litet jobbpass på lördag bara annars så är jag faktiskt ledig! Det finns egentligen ganska mycket som jag skulle vilja skriva i min blogg, men det rör sig liksom om andra personer också och det känns inte helt okej att hålla på och skriva om andra sådär på nåt sätt.

MEN en sak som faktiskt bara rör mig är att jag har fått ett stipendium från en stiftelse i Grums, och det är ju faktiskt himla trevligt =)

Wäwäwä

Jag önskar att jag kunde börja bry mig lite mer om saker. Eller jag bryr mig jättemycket om saker. Sen när jag har brytt en stund och så stänger jag av det och så har jag glömt det tills nästa gång jag behöver bry mig om det. Det är nog egentligen en ganska bra egenskap att inte älta saker och sådär, men jag blir helt galen av det. När allt liksom hela tiden ligger på samma nivå. Nu har jag ju ändå ganska mycket tur eftersom jag alltid ligger på en nivå som gör att jag är glad, eller kanske inte går runt och ler hela dagarna givetvis, men absolut inte på nåt sätt att jag ligger under glad-strecket heller. Men det känns så meningslöst utan dalar och toppar, så himla likgiltigt med allt. Men det är jag ju inte. Fast ändå, jag önskar jag lite mer kunde känna svallande känslor av dåligt och svallande känslor av bra. Ingen frisk människa önskar väl att må dåligt, men nån enda gång skulle det vara så himla skönt och befriande att bara skrika, gråta och ja, faktiskt må skitdåligt, och inte bara gå runt och vara så rationell hela tiden, för det suger! Fy fan vilken dålig människa jag känns som när jag påstår att det vore skönt att må lite dåligt, det ska man ju inte önska sig, det jag egentligen önskar är att jag inte alltid reagerar så rationellt på allt utan kanske reagerade mer känslomässigt på saker. En liten blandning liksom. Då skulle jag ju givetvis också reagera starkare på bra saker, och det vill jag ju verkligen, blir helt galet uppspelt alltså, för glad blir jag ju ofta, och jag känner mig lycklig och jag är nöjd med allt jag har. Men liiiiite mer än lagom glad och lagom nere skulle vara, fint. Jag gillar ta mig tusan inte lagom!